OMX - nedgång bekräftat!

HS-formation under bildande som sedan kantrar?
OMX (979) utsattes för en rejäl ursköljning i samband med månadsskiftet april/maj och träffade sin lågpunkt den 7 maj vid 929. Den efterförljande upprekylen nådde sin topp den 14 maj vid 1013, för att därefter på nytt falla tillbaka till en ännu lägre botten (923) den 25 maj. Vi har därmed förstått betydelsen av den sista utposten på nedsidan, nämligen 920-nivån, vilket jag framhävde i min senaste krönika från 17 maj. Under den gångna veckan har index arbetat sig upp och kämpar febrilt med motståndsnivån 985. Och frågan är om det finns krafter kvar att till kommande veckor nå upp till 1010-nivån igen. Om inte förstärks den fallande trenden med fallande toppar och bottnar som följd.

De korta rörelserna är intensiva med tvära kast och det är inte helt enkelt att ställa en prognos med rimlig träffsäkerhet. Men tar vi ett steg tillbaka och granskar veckografen, ser vi kvittot på att toppen den 26 april vid 1077 kanske blir årshögsta för OMX-index för hela 2010. De glidande medelvärdena MA5 och MA20 har bekräftat en negativ cross, vilket innebär att trenden fortsättningsvis blir nedåt och utdragen i tid, möjligen under de kommande 5 - 6 månaderna. Ser vi på fundamentan, är det inte de klassiska signalerna vi fått såsom att konjunkturen viker tillbaka, eller att vissa branscher förlorat mark. Vi ställs istället inför ett helt nytt problem som vår generation aldrig tidigare upplevt inom västvärlden, nämligen att många stater brottas med stora skuldproblem och vilken hästkur som lämpar sig bäst för att stabiliteten åter skall infinna sig. Bolagen och makrostistiken signalerar fortsatt god utveckling, men frågan är om "statskuldskrisen" i förlängningen skall mynna ut i en avmattning med ännu lägre konsumtion och ökad arbetslöshet? Kan i förlängningen mycket väl bli så, vilket antas fått världsbörserna att ta det där steget tillbaka.

Om vi koncentrerar oss på OMX-index och konstaterar att den första pusselbiten fallit på plats om en kommande nedgång, återstår bit nummer två då 920-nivån skall underskridas eller ej. Detta kan ske under kommande veckor då jag förväntar mig en tillfällig botten i juli månad. SP500 har lyckats med konststycket att skapa bottennoteringar vart fjärde år under åren 2002 och 2006. Fenomenet kallas för "presidentcykeln" och visst finns det tecken och förutsättningar för att detta kan upprepas för 2010.

Jag utgår ifrån att kommande nedgång kommer att fortgå fram till nov/dec i år, dvs under minst 180 dagar och innehålla en A-B-C-formation, där A-vågen träffar sin botten i juli månad. I denna nedgång räknar jag med att 920-nivån underskrids och det skall bli intressant att se rekylens storlek, om OMX faller ner till 850 eller 820-nivån. Den efterföljande motreaktionen kan sedan möjligen arbeta sig upp en bit in i augusti med stöd av goda Q2-rapporter och fylla igen gapet upp till signalområdet vid 910 - 920-nivån. Sedan fortsätter det ned igen till en ny botten fram till senhösten. Då förväntas nästa uppgångsvåg träda ikraft. Se graf ovan med prognospilarna.

Det man skall komma ihåg i detta sammanhanget är att starka uppgångar efter branta fall, likt den vi fick genomlida under 2008 fram till mars 2009, är det en naturlig reaktion från marknadens sida att halva uppgången - eller rent av 62% - eroderas bort i form av vinsthemtagningar. Denna gång ställs vi inför annorlunda problem som marknaden tidigare inte hanterat. Marknaden fokuserar nu enögt på dessa frågor, men det behövs inte mycket mer för att pressa kurserna än mer. Får vi ytterligare åtstramningar från kinesiska centralbanken, kommer ett sådant utspel ligga som en våt filt över kurssättningen. Likaså om vi får signaler om att den förväntade högkonjunkturen, där nu asien agerar lokomotiv, förskjuts 6 - 9 månader framåt, blir det en naturlig reaktion att placerarna tar hem sina pengar och avvaktar direktplaceringar till ett senare skede.

Gör vi en summering av vilket huvudspår som blir gällande och tillämpbart för oss, är jag osäker på om vi får en double-dip eller ej. Om så sker, kommer vi få tunga år framöver. Men får vi en högre botten än 2008/2009, tolkar jag att den efterföljande uppgången som förväntas inledas mot slutet av 2010 och som kan pågå under större delen av 2011, kan bli mycket trevlig. Och som jag påtalat så många gånger i tidigare inlägg, måste orderingången i de flesta branscherna öka mer distinkt. Vinsterna kan inte öka enbart p.g.a. kostnadsneddragningar. Det håller inte i längden...

OMX i fallande trend igen...?

EU-krisen tynger aktiebörserna...
OMX (985) påverkas negativt av euroförsvagningen mot USD. Kapitalflödena från institutioner riktas nu främst mot de trygga hamnarna USD och obligationer med lång löptid. Förvaltarna inser mer och mer att tillväxten inom den europeiska unionen kommer att skjutas på framtiden så länge de riktade åtgärden mot de stater som befinner sig i akut kris inte visar och bemöts med politisk handlingskraft. Allt detta talar för fortsatt lågräntepolitik och mycket stor volatilitet på aktiebörserna. Så länge dessa mörka moln befinner sig över oss, kommer prrissättningen vara tillbakapressade och en ny lågpunkt kan nog inte undvikas.

Jag bifogar två grafer över OMX, en som avser månad sedan inledningen på 1987, och en som löper ett år tillbaka. Mitt budskap med dessa är att försöka ringa in konoslideringszonerna sett ur ett större perspektiv. I dessa kan vi efter bästa förmåga finna möjliga trendändringar när marknaden utsätts för större rörelser, såväl upp som ned. Jag har även lagt in ett indexnav som byggts upp på historiska rörelser och som därmed kan ge oss support i den fallande trenden.

Månadsgrafen visar oss "supercykeln" där index ser ut att befinna sig i en större toppformation. Detta innebär inte att man för den delen skall tro att vi skall ner till några extremt låga nivåer bara för att vi har lägre toppar. Men så länge avmattningen finns där, kommer alla ansträngningar till uppgång efter en tid att smulas sönder. Det som är av intresse är om navet vid 870-nivån kommer att hålla till kommande sommar. Om så sker, bedöms utsikterna goda för en kort tids återhämtning.

Ettårsgrafen ger oss en annan bild om vi granskar formationen över den gångna vintern. I min senaste prognos över OMX-index, trodde jag på en uppgång i första hand till 1080-nivån, och med facit på hand missades prognosen med 2,5 punkter. Jag hade även en rimlig tro på att index skulle kunna söka sig upp till 1120-nivån, men vi vet ju hur det gick. Den adrupta nedgången på kursgrafen efter IMF:s välvilliga besked om lån till Grekland, visar oss med vilken kraft rekylen satte in. Storplacerarna fann då en ursäkt att trycka tillbaka kurserna och angav då en försvagad euro som orsak.

Nu närmast kan vi förvänta oss en vikande inledning på denna veckas handel och att index faller tillbaka till den färgade zonen inom spannet 920 - 985. M.a.o. fordras en dubbelbotten innan det hela lugnar ner sig och en upprekyl under lugnare former kan infinna sig. Skall vi hoppas att 950 håller? Det enda som intresserar mig är att vi får en högre botten än 7 maj, för då kvarstår hoppet om en sista resa upp innan nedgången på allvar sätter in.

Tillägg;

1020 - 1030 ser ut att bli en möjlig kommande topp, i extremfall 1050 - 1060. Jag räknar med att återhämtningen efter de senaste dagarnas ursköljning och måndagens inledande handel kan ha varit den högre botten vi strävat efter. Sista veckan av maj räknar jag som som den kritiska tidzonen, där förnyad oro förmodas ta överhanden. Fredagen den 28 maj har vi fullmåne, så vem vet...?

Shanghaibörsen på sista versen?

Efter en kort tids återhämtning kan vi få negativa signaler från Kina...
Under de senaste veckorna har fokus varit på problemen som har koppling till Grekland. Denna enögda fokusering på EU:s förmåga att råda bot på problemet med gigantiska stödpaket, har mottagits med blandade känslor. Den mediala rapporteringen gör att man lätt glömmer andra latenta hot som kan bidra till ännu större svängningar i marknaden när korten en dag ligger på bordet. Jag tänker då i första hand på Kinas enorma tillväxt och de bubblor som skapas i kölvattnet av dess framgångar. Bankerna stramas åt för att kyla ner de bubblor som är under uppsegling, men frågan är om man har hunnit agera i tid? Det har inte debatterats så mycket kring Kinas sårbarhet, men som Shanghai-börsen utvecklats borde dessa varningar fått mer utrymme.

Helt klart är att makrostatistiken globalt givit oss lugnande besked, samtidigt som bolagsrapporterna som levererats visat på en fortsatt fin vinstutveckling från industrin och övriga tjänsteföretag. Men frågan är om orderingångarna är tillräckligt goda och som borgar för resterande del av året, eller beror den fina överväxeln på vinstkurvan på stora kostnadsbesparingar? Helt klart börjar problemställningen komma upp till ytan och placerarna kommit till en punkt där man är på helspänn. Grekkrisen visade sig vara ett bra tecken på att marknaden kommit till ett skede där placerarna inte tål hotbilder som kan kullkasta aktiemarknadens tidigare stabilitet. Vi såg ju hur de ledande börserna for ner i backen som käglor och rekylerna får minst sagt betraktas som intensiva. Nedgångar på 10 - 15% på 3 - 4 handelsdagar vittnar om marknadens sårbarhet. Vi är ju inne i en tillfällig toppformation varför det är helt naturligt att vi kommer att få se stora svängningar på börserna innan det faller tillbaka igen. Förra veckans kraftiga nedgång var nog därför ett förskalv inför nästa större....

Jag ämnar inte gå in med en analys av Kinas ekonomi men deras aktiemarknader innehåller budskap som måste lyftas fram. Dessa har infektioner som kommer att mynna ut i en feberlik dvala som kan smitta av sig på övriga marknader i västvärlden. Jag tror inte det är långt kvar innan det brakar loss, men att det rör sig om ett par veckor, det är det nog ingen tvekan om. Av den anledningen har jag till dagens krönika valt att bifoga två "mörka" grafer över Shanghai-börsen med de bakomvarande förklaringarna till dess extrema sårbarhet.

Gör vi en tillbakablick på vecko- och dagsgrafen, ser vi att rallyt under 2009 tog slut redan i samband med månadsskiftet juli/augusti samma år. Index gav oss då en topp vid 3450 och sedan dess har den legat i en fallande trend. Vi har en sista livlina vid 2620 som testades så sent som idag, men vi fick en stängning på 2650. Index är tillfälligtvis kortsiktigt översålt och de senaste veckornas nedgång på 17%skapar därför utrymme för en teknisk motreaktion och återhämtning upp till maximalt 2900, där ett definitivt avgörande kommer att ske. Vänder index därefter ner igen som i förlängningen punkterar vår sista utpost vid 2600, kan ett brant fall inledas där målområdet kan ringas in inom intervallet 1800-2000. Denna nedgång kan gå fort och pågå under hela sommaren.

På min önskelista finns en viktig sak, nämligen att 1700-nivån inte underskrids. Gör den det klassas hela uppgången under 2009 som ett Bear-Market-Rally och ytterligare 300 - 500 punkter kan bli utraderade till hösten. Den grekiska krisen får betraktas som parentes på kursgrafen och minnet hos placerarna är kort. Snart är det glömt och det riskvilliga kapitalet kliver in igen och driver upp kurserna i USA och Europa. Vi kan utgå ifrån att det kommer att smitta av sig på de asiatiska börserna och av den anledningen räknar jag med att Shanghai-börsen återhämtar sig kommande veckor. Men från 1 juni och tiden därefter betraktar jag som hyperkänslig tidzon och att vi denna gång håller extra hög beredskap på händelseutvecklingen. Brister Shanghaibörsen kan vi räkna med mycket elände på samtliga marknader. Den intressanta frågan är förstås vilken den utlösande faktorn blir...