I oktober 2008 när finanskrisen stod i full blom, inleddes en försvagning av svenska kronan mot de allra flesta valutorna. Trots att det endast var 16 år sedan vi själva drabbades, blev vi åter påminda om vad för stor kreditgivning från banksystemet kan få för konsekvenser
Många har frågat sig varför finanskrisen genererat så skiftande slag på aktiekurserna. För skoj skull har jag därför valt att göra en beräkning över ledande index i USA och Europa och gjort en beräkning i såväl lokal valuta som den svenska kronan och då jämfört med OMX-index. I ovanstående bild får vi kanske därför en förklaring över varför just den svenska börsen inte fallit så mycket under inledningen på 2009. Den svenska kronan har ju störtdykt och för utländska placerare blir ju kurserna därför på de kvalitativa bolagen extra rabatterade, varför vi får ett ökat utländskt köpintresse.
Kommer detta att hålla i sig, eller ser vi ett slut på kronförsvagningen? Svaret på den frågan beror på två faktorer, dels att exportindustrin ökar försäljningen igen i antal enheter, dels vad Riksbanken kan förväntas besluta om kommande ränteändringar. Lilla Sverige är ju sårbart då vi är i så hög grad beroende av vår utrikeshandel. Om man leker med tanken att ett par 1000 exportinriktade företag inte tar hem sina försäljningslikvider, blir flödesanalysen skev och missvisande. Varför skall pengarna tas hem om kronan försvagas? Då är det väl bättre att vänta tills kronan stabiliserats!
Den amerikanska dollarn bröt upp igenom motståndet vid 8,53 kronor och reaktionen uteblev inte. Med kraft såg vi kursen stiga brant för att under fredagens handel handlades till 9 kronor. Vi kan med stor säkerhet förvänta oss ytterligare uppgångar fram till sommaren. Närmast har vi 9,25 kronor att bevaka, men även 9,80 kronor, som relateras till gamla rekyltoppar i nedgången under 2002. Bara för att spetsa till det ytterligare, brukar kraftiga trender innehålla kurspauser halva vägen. Om detta stämmer denna gång kan vi därför ha i bakhuvudet att USD mycket väl kan fortsätta sin uppgång med ytterligare 12% upp till 10,20 kronor. Sedan i somras har vi ju haft 50% uppgång varför den förväntade uppgången får i sammanhanget betraktas som försumbar sett i ett större perspektiv.
Euron har haft en betydligt mer stabil utveckling mot den svenska kronan än vad USD uppvisat, vilket framgår av vidstående graf. Vi ser konsolideringen från 2002 fram till 2008 som är klassisk såtillvida att den är kraftsamlande. Då 9,60 kronor bröts frigjordes alla krafter och kursen fullkomligen skenade. Vi såg kursen stänga i 11,38 kronor i fredags och vi kan förvänta oss nya rekordnoteringar under våren. Även om Euron haft en lugnare utveckling än USD, räknar jag med att kursen kan fortsätta upp till 12,50 kronor innan det lugnar ner sig.
Som prognosen ser ut idag, kommer den svaga kronan att bestå fram till sommaren. När så USD inleder sin nedgång, kommer troligtvis pendeln att svänga tillbaka med försiktiga räntehöjningar under hösten och den deflationistiska trenden övergår i en försiktig inflationistisk uppgång. En dollarförsvagning kommer då mynna ut i prisuppgång i alla dollarelaterade tillgångar såsom råvaror och livsmedelsprodukter. På sikt kanske detta innebär att vi importerar inflation från utlandet då arbetslösheten förväntas vara på fortsatt höga nivåer samtidigt som tillväxten harvar på låga nivåer. Detta skulle i så fall betyda att den svenska kronan kommer att vara svag flera år framöver....
Många har frågat sig varför finanskrisen genererat så skiftande slag på aktiekurserna. För skoj skull har jag därför valt att göra en beräkning över ledande index i USA och Europa och gjort en beräkning i såväl lokal valuta som den svenska kronan och då jämfört med OMX-index. I ovanstående bild får vi kanske därför en förklaring över varför just den svenska börsen inte fallit så mycket under inledningen på 2009. Den svenska kronan har ju störtdykt och för utländska placerare blir ju kurserna därför på de kvalitativa bolagen extra rabatterade, varför vi får ett ökat utländskt köpintresse.
Kommer detta att hålla i sig, eller ser vi ett slut på kronförsvagningen? Svaret på den frågan beror på två faktorer, dels att exportindustrin ökar försäljningen igen i antal enheter, dels vad Riksbanken kan förväntas besluta om kommande ränteändringar. Lilla Sverige är ju sårbart då vi är i så hög grad beroende av vår utrikeshandel. Om man leker med tanken att ett par 1000 exportinriktade företag inte tar hem sina försäljningslikvider, blir flödesanalysen skev och missvisande. Varför skall pengarna tas hem om kronan försvagas? Då är det väl bättre att vänta tills kronan stabiliserats!
Den amerikanska dollarn bröt upp igenom motståndet vid 8,53 kronor och reaktionen uteblev inte. Med kraft såg vi kursen stiga brant för att under fredagens handel handlades till 9 kronor. Vi kan med stor säkerhet förvänta oss ytterligare uppgångar fram till sommaren. Närmast har vi 9,25 kronor att bevaka, men även 9,80 kronor, som relateras till gamla rekyltoppar i nedgången under 2002. Bara för att spetsa till det ytterligare, brukar kraftiga trender innehålla kurspauser halva vägen. Om detta stämmer denna gång kan vi därför ha i bakhuvudet att USD mycket väl kan fortsätta sin uppgång med ytterligare 12% upp till 10,20 kronor. Sedan i somras har vi ju haft 50% uppgång varför den förväntade uppgången får i sammanhanget betraktas som försumbar sett i ett större perspektiv.
Euron har haft en betydligt mer stabil utveckling mot den svenska kronan än vad USD uppvisat, vilket framgår av vidstående graf. Vi ser konsolideringen från 2002 fram till 2008 som är klassisk såtillvida att den är kraftsamlande. Då 9,60 kronor bröts frigjordes alla krafter och kursen fullkomligen skenade. Vi såg kursen stänga i 11,38 kronor i fredags och vi kan förvänta oss nya rekordnoteringar under våren. Även om Euron haft en lugnare utveckling än USD, räknar jag med att kursen kan fortsätta upp till 12,50 kronor innan det lugnar ner sig.
Som prognosen ser ut idag, kommer den svaga kronan att bestå fram till sommaren. När så USD inleder sin nedgång, kommer troligtvis pendeln att svänga tillbaka med försiktiga räntehöjningar under hösten och den deflationistiska trenden övergår i en försiktig inflationistisk uppgång. En dollarförsvagning kommer då mynna ut i prisuppgång i alla dollarelaterade tillgångar såsom råvaror och livsmedelsprodukter. På sikt kanske detta innebär att vi importerar inflation från utlandet då arbetslösheten förväntas vara på fortsatt höga nivåer samtidigt som tillväxten harvar på låga nivåer. Detta skulle i så fall betyda att den svenska kronan kommer att vara svag flera år framöver....
2 kommentarer:
Otroligt bra inlägg. Tack och bock!
Jag har en fråga till dig som jag undrar över. På BS snackas det otroligt mycket svammel från folk med väldigt varierande kunskaper. Swedbank är ett hett ämne och det är både extremt positiva och extremt negativa kommentarer om deras framtid.
Vad tror du: är det troligt att de förstatligas eller ev. går i konkurs? De genererar fortfarande en stor vinst, ock har kreditförlusterna ökat kraftigt i sverige såväl som i ukraina och baltikum. men eftersom de fortfarande inte uppvisar förlust hur stor är egentligen sannolikhetetn att de inte klarar sig? Skulle de inte klara av ett par tre år med att visa förslust. Ett stort företag bör ha undanstoppade reserver för tuffare tider?
MVH Anders
Hej Anders!
Problemen bankerna har är att vi (marknaden) har en benägenhet att fokusera enögt, dvs Baltikum. Kreditförlusterna kommer ju även att tynga sektorn då högbelånade detljhandelsföretag, kommersiella fastighetsbolag,hedgefonder och inte minst riskkapitalbolagen!
Jag tror att bankerna tvingas till nya emisioner och misslyckas dessa ansträngningar tar Riksgälden över dem.
Visst tjänar de pengar idag, men kredtistocken kommer troligen att plågas i ett senare skede under okontrellerade former, är jag rädd för...
Jag håller mig borta från sektorn räknar med att plågan kommer tynga dem drygt 1,5 år till....
Skicka en kommentar