USD och våra räntor

Orkar USD stiga ännu mer, eller är det färdigt?
US-dollarn (8,37) har sedan 2001 legat i en fallande trend då grundsynen till den amerikanska ekonomin länge ifrågasats. Det låga sparandet i kombination med en skenande statsskuld har tydligt dämpat utländska placerare att investera i amerikanska tillgångar. Och när så bolånekrisen blommade ut under 2008, inleddes ett dollarrally från halvårsskiftet från 6 kronor, som slutligen nådde en topp i nov/dec vid 8,50 kronor. Alla branta uppgångar genererar alltid vinsthemtagningar, vilket också skedde med en botten den 18 dec, ner 1 krona på 9 handelsdagar. Därefter har en återhämtning skett och vi kan förvänta oss en ny attack av 8,50 kr möjligen till kommande vecka.

Därmed skulle vi kunna få en fin dubbeltopp med chans till genombrott upp till ännu högre höjder. Men det beror på instabiliteten i det amerikanska banksystemet eller ej. Ju mer problem med värdering av realtillgångar, ju högre kurs på USD samt de amerikanska obligationerna. Ett fortsatt rally skulle då möjligen driva upp kursen till 9,20 kr som dessutom utgör halslinjen i toppformationen 2000-2002.

På nedsidan har vi den röda vågräta röda linjen som agerar support vid 7,40 kronor. Indikatorerna på dagsgrafen ger utrymme för en fortsatt styrka på USD varför vi kan troligtvis räkna med fortsatta noteringar på höga nivåer, innan toppformationen är färdigbildad. Skall jag sticka ut hakan tror jag att vi får leva med en hög USD åtminstone till kommande vår eller sommar, innan en fallande trend inleds.
Den helblå cirkelsupporten utgör navet i hela formationen och när den en dag bryts, räknar jag med en kraftig nedgång bekräftas och en märkbar turbulens blir högst påtaglig på alla marknader!

Den svenska 10-åringen (3,09) Mot den svenska kronan har USD stigit med ca 40% samtidigt som euron stigit med ca 20%. Detta vittnar om att amerikanska placerare tagit hem mycket kapital från europa och placerat dessa på obligationsmarknaden i USA. Då tillräckligt mycket kapital hamnar i nominella tillgångar som obligationer, ökar värdet på dessa samtidigt som direktavkastningen sjunker. Den svenska 10-åringen har i princip slaviskt följt dess amerikanska motsvarighet.
Då värdet på dessa fullkomligt skenade i höstas, höjs röster för att en ny bubbla är under uppsegling. Så fort det blir instabilt på aktiemarknaderna samt inom fastighetssektorn, återstår inte många "trygga" placeringsalternativ än obligationer, och till viss del även ädelmetaller (guld) och vissa råvaror som relateras till livsmedel. Så länge inflation och ränta är lågt är allt ok, men den dagen kommer när placerarena byter fot och börjar sälja ut. Då kommer nysparandet i obligationer mattas med nedgångar som följd samt ränteuppgångar i kölvattnet. Detta kan i förlängningen späs på ytterligare om ett par år när 40-talisterna går i pension och försäkringsinstituten tvingas sälja ut sina obligationsinnehav.

Stibor (2,04) Den svenska 3-månadersräntan, ligger i en brant nedgång och påverkas direkt när riksbanken ändrar räntefoten. Den kraftiga nedgången från i somras till dags dato, vittnar om angelägenheten att få igång kredithanteringen inom de svenska bankerna, samt få igång hjulen inom det svenska näringslivet. Den deflationistiska trenden kan pågå någon/några månader till, innan vi ser en ny botten. Möjligen kan botten från 2005 vid 1,6% tangeras... Då systemet fått sin injektion och hjulen börjar snurra igen, kan en försiktig högkonjunktur påbörjas med nya räntehöjningar som följd. Skall man våga sig på en gissning tror jag att vi tidigast till sommaren kan se tecken på en återhämtning. Men den blir troligen ganska mager under den inledande fasen.

Stiborräntan utgör referens till våra vanliga bolån med kort bindningstid, och som de flesta av er redan känner till, förmedlar hypoteken lån med påslag av 110-130 punkter.