....men söker kanske en botten i december månad?
En graf som avser brentoljans kursutveckling sedan 20 år tillbaks bifogas i denna helgupplaga. Som råvara betraktad, har kursutvecklingen under de gångna åren varit slagig med stora tvära kast. Från lågpunkten vid $10 1999 har vi haft en stabil uppgång som såg sin topp i somras vid $145. Branta uppgånger till orealistiska nivåer bryts ofta tvärt med en en brant nedgång och frågan är hur djupt ner priset skall falla innan en stabilisering sker.
Om en långvarig konjunkturnedgång väntar oss, speglas detta i kursutvecklignen och nedgången får därför extra bränsle så länge marknaden matas med negativ statistik som bekräftar och fördjupar avmattningen i den reala ekonomin. De åtstramningar som OPEC beslutat genom att skruva åt kranarna med 1,5 milj fat/dag, har inte haft någon effekt alls på prisutvecklingen. Känslan finns ju att nedgången lär pågå så länge USD förblir i positiv trend.
Den logaritmiska grafen visar oss att nedgången i år procentuellt sätt varit lika djup i jämförelse med 91/92 samt 98/99. Vi har två strategiskt viktiga nivåer att bevaka, närmligen de horisontella linjerna dragna vid $50 respektive $40. Samtidigt ser vi också på kursgrafen att oljepriset efter större nedgångar tenderar att bottna i samband med ett årsskifte. Detaljstuderar vi grafen ser vi detta tydligt 1999, 2002 och 2003, varför det finns misstankar om en upprepning i år. Jag har i tidigare inlägg lutat mig åt att stödnivån vid $58-60 skulle hålla, men jag är beredd att ge upp den tanken och inriktar mig därför på ett test av $50 inom kort.
När så denna nedgång är över, kan vi under flera år framöver bevittna en uppgång igen, grundat på fundamentala faktorer såsom efterfrågan ökar samtidigt som oljebolagen brottas med reservuppbyggnader som skapar obalanser. En fallande dollar grundat på den försvagade amerikanska ekonomin förväntas också bidra.
Till sist kanske somliga av er minns Kuweitkrisen 1990 då Irak genomförde sin invasion och oljepriset fullkomligt exploderade upp från $13-14. Urtoppningen skedde kring $40 och världen höll andan. Dollarkursen vid den tidpunkten var som dagens, runt 8,25 kronor! Om inte stödnivån vid $50 håller, kan vi inte utesluta en snabb påhälsning ner hit, även om det inte känns realistiskt med ytterligare 30% dipp från dagens nivåer vid $57,50. Enda trösten med kursfallet i höst för oss vanliga konsumenter, är kraftigt sänkta drivmedelspriser...
En graf som avser brentoljans kursutveckling sedan 20 år tillbaks bifogas i denna helgupplaga. Som råvara betraktad, har kursutvecklingen under de gångna åren varit slagig med stora tvära kast. Från lågpunkten vid $10 1999 har vi haft en stabil uppgång som såg sin topp i somras vid $145. Branta uppgånger till orealistiska nivåer bryts ofta tvärt med en en brant nedgång och frågan är hur djupt ner priset skall falla innan en stabilisering sker.
Om en långvarig konjunkturnedgång väntar oss, speglas detta i kursutvecklignen och nedgången får därför extra bränsle så länge marknaden matas med negativ statistik som bekräftar och fördjupar avmattningen i den reala ekonomin. De åtstramningar som OPEC beslutat genom att skruva åt kranarna med 1,5 milj fat/dag, har inte haft någon effekt alls på prisutvecklingen. Känslan finns ju att nedgången lär pågå så länge USD förblir i positiv trend.
Den logaritmiska grafen visar oss att nedgången i år procentuellt sätt varit lika djup i jämförelse med 91/92 samt 98/99. Vi har två strategiskt viktiga nivåer att bevaka, närmligen de horisontella linjerna dragna vid $50 respektive $40. Samtidigt ser vi också på kursgrafen att oljepriset efter större nedgångar tenderar att bottna i samband med ett årsskifte. Detaljstuderar vi grafen ser vi detta tydligt 1999, 2002 och 2003, varför det finns misstankar om en upprepning i år. Jag har i tidigare inlägg lutat mig åt att stödnivån vid $58-60 skulle hålla, men jag är beredd att ge upp den tanken och inriktar mig därför på ett test av $50 inom kort.
När så denna nedgång är över, kan vi under flera år framöver bevittna en uppgång igen, grundat på fundamentala faktorer såsom efterfrågan ökar samtidigt som oljebolagen brottas med reservuppbyggnader som skapar obalanser. En fallande dollar grundat på den försvagade amerikanska ekonomin förväntas också bidra.
Till sist kanske somliga av er minns Kuweitkrisen 1990 då Irak genomförde sin invasion och oljepriset fullkomligt exploderade upp från $13-14. Urtoppningen skedde kring $40 och världen höll andan. Dollarkursen vid den tidpunkten var som dagens, runt 8,25 kronor! Om inte stödnivån vid $50 håller, kan vi inte utesluta en snabb påhälsning ner hit, även om det inte känns realistiskt med ytterligare 30% dipp från dagens nivåer vid $57,50. Enda trösten med kursfallet i höst för oss vanliga konsumenter, är kraftigt sänkta drivmedelspriser...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar